På mindre än en vecka har jag och Tikka startat på två st a-prov i Östras regi. Mkt bra arr. båda två. Båda gångerna har vi fått vara med hela dagen, och mot slutet har det varit tre hundar kvar. Skillnaderna har varit att första starten, liksom RM så åkte jag hem med en känsla av att jag kunde inte gjort det annorlunda. Jag gjorde så gott jag kunde, men det räckte inte. Uppsala provet blev en helt annan upplevelse, och där jag åkte hem med en annan känsla. Tikka gick absolut strålande, var hörsam, och följde upp tecken och signaler. Då klantar JAG till det, och på min näst sista fågel skickar jag henne fel i vind!! 
Hon var en halvmeter fel, och lyckas inte få fageln i näsan. Där ser man vilken otrolig betydelse vinden har. Trots att jag på kurser och i andra sammanhang tjatar och tjatar om vinden, så när nervositeten ger sig till känna, och stressen kommer, så orkade jag inte tänka klart. Kommer naturligtvis glädja mej att jag har en sån fantastisk jakthund, som gör att vi får vara med i toppen, men inser att det krävs ”Two to tango”
Henrik och Tassen gjorde debut i ekl på a-prov, och var kvar länge även han. Små skönhetsfläckar, som med mer rutin både hos förare och hund kan komma att bli hur bra som helst. De fick ett andra pris, och i och med detta, ett steg närmare b-provs championatet, då det räknas som praktiskt prov. Hurra för dem!!
Min mentor (för alltid) Anita Norrblom skrev en gång att det är konstigt hur 2:or kan betyda så olika, och så blev det verkligen nu. Henrik åkte hem mycket nöjd med sitt 2:dra pris, och jag , så besviken.
Nu börjar det närma sig vinterdvala, men än har vi några roliga träffar kvar. WT, kurshelg, valpträff och någon tackjakt. Återkommer med nya tankar efter detta.
Så väntar vi förstås med förväntan på att Kiwi ska börja löpa!!!
